Sagan om den fallna ängeln

 

Enligt legenden fanns det förr två kungadömen. Ett ovan jord och en under jord. Båda kungariken växte och frodades, det ovan av grönska, det undre av de allra vackraste av saltkristaller.

Men så kom den dag då det underjordiska riket växt sig för stort, och en bit av det trängde genom jordskorpan och stack upp ovan jord.

till en början gladdes folket ovan jord över att få se de vackra saltkristallerna glittra i solens sken och omgivna av ovanjordens grönska. Kungen av underjorden var stolt över att få visa upp sin vackra samling, och ska sanningen fram så var till och med han imponerad över hur vackra kristallerna var under solens sken, till skillnad från det svaga glittrande de bjöd på i de mörka underjordiska gångarna.

Men efter en tid så kom det ett kraftigt skyfall, och vattnet sköljde nyfiket över de nya kristallerna för att sedan rinna vidare till den grönskande marken nedanför. Men med sig fick vattnet små partiklar av salt, något som växterna inte tålde och snart började den en gång så grönskande marken, vittra och dö.

Förskräckta såg folket ovan jord sin vackra grönska dö ut och kvar fanns endast fula bruna döda växter. de bad kungen ovan jord att tvinga tillbaka kristallerna under jord där de inte gjorde någon skada.

Kungen ovan jord talade med kungen underjord om problemet, men kungen underjord blev arg och påstod att folket ovan jord endast var avundsjuka på hans kristaller. Underjordens folk hade levt med dessa kristaller i årtusenden, utan att bli sjuka eller dö av dem.

Till slut var de båda kungarna så osams att krig tycktes vara den enda lösningen.

Då hördes ett förfärligt dån och ett klot av eld slog ner brevid dem. Ur askan reste det sig en ängel. Ängeln sade att hans herre hört deras gräl och nu hade sänt ängeln för att medla och bringa ljus till den mörka tid som stod att hända. Då båda folken stod under herrens skydd, så han ogärna vill se dem nedgöra varandra i strid.

Ängel lyssnade på de båda kungarnas klagan, och sade sedan att problemet var svårt att lösa, då de vackra kristallerna var giftiga för grönskan, men också borde få sin chans att visa upp sin prakt för solens strålar.

Men ängeln hade en lösning, men som då krävde ett offer från båda folken.
Ängeln gick till Gora, den man bland folket ovan jord, som hade den vackraste marken och sade att hans mark måste skänkas till folket under jord, tillsammans med Goras yngsta ättling. Det var priset för han skulle kunna lösa problemet.
Sen gick ängeln till Martwicowa, en kvinna från underjorden, äldst av alla och vars kristaller var vackrare än några andra och sade att hennes kristaller måste krossas och spridas över en plats som ängeln pekade ut, hon skulle därefter följa med ängeln och barnet från ovan jord. Det var priset för han skulle kunna lösa problemet.

Kungarna protesterade båda två, kungen ovan jord för att han skulle förlora den vackra plats som Gora odlat, hans favoritplats. Medan kungen Underjord klagade på att den platsen må vara vacker men ack så liten att alla hans vackra kristaller aldrig skulle få plats på en sådan liten yta.

Ängeln vredgades och frågade om då båda kungarna önskade se båda folken förintas i en flod av blod innan de båda lyckades dräpa varandra, allt för att deras girighet gjorde dem blinda för den bästa lösningen av detta svåra problem. Det ville naturligtvis inte de båda kungarna, utan accepterade ängelns lösning.

Ängeln satte sig i det hål som skapat av hans nedslag, för att genom bön kontakta sin herre och be denne att bistå med den kraft som krävdes för att utföra det mirakel som skulle rädda båda kungariken. De båda utvalda satt tysta bredvid. Men strax stördes hans bön av en haggas kraxande skratt. 

Ängeln vände sin blick mot haggan. Hon satt och la ingredienser i sin benskål, spottade i den och rörde om bland ingredienserna med en av sina långa naglar. 

 “Din herre faller snart!” kraxade haggan till ängeln. “Hans baneman står vid hans port.”

Irriterad över hennes ord försökte ängeln återigen fokusera på sin bön, söker att få kontakt med sin herre för att se sanningshalten i haggans spådom. 

“Din herre är döende, döden har satt sina tänder i hans hals!” skrockade haggan. 

Ängeln öppnade sina ögon och plötsligt fick han en vision om sin herres sista ögonblick, kände hur angriparen tog hans själ som sin egen. Herren förvandlades ögonblickligen till stoft, och angriparen föll till marken, skakandes av hur herrens kraft sköljde över honom. 

Ängeln vände sig mot haggan med vreden brinnandes inom honom. Ett löfte, flera århundrade gammalt, förbjöd honom att släppa hatet fritt. Om han spillde blod skulle han förnekas att återvända upp till himlen igen. 

Haggan kände hans tvekan och kacklade galet av illvilja och skadeglädje. “Ditt löfte har gjort dig svag, lika svag som din herre var. Min mästare stal hans kraft, så som jag skall stjäla din!” Hon närmade sig honom långsamt, offerdolk i ena handen och en amulett av korps kranium i den andra.

Ängeln följde henne med blicken, men lyfte inte en hand till försvar. Så slöt han sin ögon och tog ett djupt andetag. Skrikandes kastade haggan sig mot honom med dolken mot hans hjärta. Men så öppnade han sin ögon igen och ett ljus sköt ut ur dem, med sådan kraft att haggan blev hängandes i luften, skrikandes av smärta. Med tårar av blod rinnande ner för sin kinder lyfte ängeln sin hand och pressade in den i haggans bröst, och tog ut hennes hjärta.

Hon föll ihop och förvandlades omedelbart till en hög av likmaskar.

Ängeln höll upp hjärtat och sade “Du och din mästare tvingade mig till att bryta mitt löfte. Jag skall nu ta mitt straff för det, men först ska blodet i ditt hjärta ge kraften att slutföra mitt uppdrag!” Ängeln krossade hjärtat i sin hand och med sin andra hand tog han en droppe blod från Goras yngsta och en droppe från äldste Martwicowa och blandade dessa med det krossade hjärtat.

Ängeln tog sedan det blandade blodet och ristade en symbol i form av en klöver i en sten, strödde de krossade kristallerna över stenen och sade “Här skall det härdanefter växa med min herre sista välsignelse. Sen slängde han stenen flera mil bort till den plats där Goras odlingar fanns. Där stenen landade reste sig ett berg, till bredden fyllt av Underjordens kristaller.

Folket från de båda kungarikena skiljdes åt som vänner, men ängeln som nu förlorat både sin herre och svikit sitt löfte, hade ingenstans att ta vägen. Han la sig hålet från hans nerslag och slöt sina ögon för sista gången. Folket från både över och underjorden visste inte om han levde eller ej, men täckte honom med de finaste gåvor, varpå han sjönk ner i marken och försvann.

 

Folken från de båda kungarikena firar fortfarande ängelns mirakel genom att bära en klöver från fälten som ängeln räddade. Det sägs även att de gånger en hagga fångat in och dödats, så häller man dess blod på platsen där ängeln vilar. Kanske kommer den än en gång vakna igen.

 

1400-talet

1493, October 23
Convention of Thorns, det stora möte där Camarillan ledare möte ledande Anarchs och representanter för Assamite klanen. Detta möte avslutade den stora striden som kallas The First Anarch Revolt. Assamites tvingades ingå ett avtal med Camarillan där en Thaumaturgisk besvärjelse lades över klan Assamite, vilket hindrar dem från att kunna diablera andra vampyrer.
Anarchs var dock inte lika nöjda över mötet och ledande medlemmar ur klan Lasombra och klan Tzimisce ledde en grupp anarchs ut därifrån och grundade Sabbaten.

1500-talet

1599, December
Saltgruvan  Gwiazda ściana når en ny rik åder av Halit, stensalt. Dessa nya fynd visar på att detta är till och med större fynd än man tidigare väntat sig i trakten, och gruvindustrin blir flerdubblad.

1599, November 10 – Åbo Blodbad
Flera ledande adelsmän i Finland, som stöttat Kung Sigismund, avrättades efter en summarisk rättegång, och i Viborg fästes deras huvuden på järnspikar i en av stadsportarnas valvbåge och ett antal officerare steglades. I Åbo genomfördes en ståndsdomstol, varvid alla anklagade dömdes till döden, men några benådades.

1598, September 25 – Slaget vid Stångebro
Kung Sigismund förlorar mot Hertig Karl, och flyr tillbaka till Polen. Detta var det avgörande slaget även om kriget formellt pågick ytterligare ett par år.

1598, Juli 20
Avsättningskriget mellan Sverige och Polen, börjar då Kung Sigismund avseglar med 100 fartyg mot Sverige för att avsätta sin farbror, Hertig Karl, med våld om så krävs.

1597
Hertig Karl av Sverige försöker samla storbönder och adel bakom sig för att skapa en olaglig riksdag och ta makten över Sverige från sin brorson Sigismund Wasa, Kung av Polen, Litauen och Sverige. En av de främsta anledningarna är för att Sigismund vägrar acceptera den Protestantiska läran som stadsreligion. Han vill att Sverige ska bli Katolskt som Polen.

1596 – Warszawa blir Polens Huvudstad
Warszawa blir Polens huvudstad, då kungafamiljen flyttade dit från Kraków.

1593, September 30 – Min broders beskyddare
Sabbatpacket Bratanki [brat-ahn-kee] grundas.

1593, Juni 11 – Spindelns klan besegras
Adam vaknar upp dagtid av att Spider Clans läger är under attack från Izy Drewnos knektar. Hans flock hjälper honom att fly under lager av djurhudar. Det visar sig senare att hans löjtnant Bratumił Damian, förrått dem och såld informationen om vart de befann sig till knektarna för 30 Złoty.

1593, April 29 – Blodsbadet i Rozdroze
Nästa natt samlas den lilla grupp Camarilla i trakten, i klostret Beacon of Light, för att diskutera det senaste årets händelser samt avgöra vad man ska göra med de som omfamnades under attacken mot Lord Drechner.

Liliana av klan Malkavian informerar de kvarvarande Sabbatmedlemmarna om detta, och dessa passar på att resa till Rozdroze för att befria dom vampyrer som hålls fängslade i Lady Reginas källare.

Attacken går bra, de finner endast 3 ghouls som vaktar och kan lätt besegra dessa. På vägen ut möter de en för dem okänd kvinnlig Gangrel. Hon varnar dem för att detta komma starta ett krig men flyr genom att förvandla sig till Uggla och flyga därifrån.

De fritagna Sabbat-medlemmarna avslutar natten med att hämnas på Regina genom att gå in i varenda hus i Rozdroze och döda alla de 250 människorna i hela byn.

1593, April 28 – Fritagningen
Efter midnatt finns bara fyra knektar lämnas kvar att vakta de fängslade vampyrerna. Adam Cline bestämmer sig för att rädda dem. Han använder Dominate för att få deras ledare att låsa upp stupstockarna, och tänker sedan fly men besten tar över och fyller honom med blodtörst.
Han angriper knektarna och slåss med dem, och håller på att förlora mot dem när Dobrogost och Lidia dyker upp och assisterar honom. De tar med Adam och de fängslade vampyrerna till en vagn som kör dem alla till Rozdroze och Lady Reginas herrgård.

Under tiden har Lalecznika av klan Tzimisce samlat ihop den lilla grupp av sabbat som fortfarande finns kvar i området, och även omfamnat en jägare. De gömmer sig i källaren till Drechners ruin.

1593, April 27 – Häxjägarens ankomst
Efter en bister vinter börjar äntligen våren titta fram. I och med att vägarna blir framkomliga igen så kommer dock de 100 legoknektar som Izy Drewnos adel har gått samman och hyrt in för att en gång för alla ta itu med stråtrövarna som härjar i trakten.

Även häxjägaren Gavril Angelov har bjudits in för att leda jakten. Han leder förhör och samlar in rykten från byborna och snart har de lokaliserat ett vampyrnäste i familjen Zabreks gård. 10 knektar skickas dit och lyckas besegra två unga Lasombras, som släpas tillbaka till staden och fängslas i stupstock. Flera av de lokala vampyrerna samlas diskret för att bevittna hur Gavril med en relik i form av Broder Fredricks kranium, tvingar fram besten inom de båda fångade Lasombras inför bybornas förskräckta blickar.

Gavril pålar därmed de båda vampyrerna och förklarar att de kommer möta sitt öde med gryningens sol. Det visar sig att de båda vampyrerna är Emil, Adams skyddsling och Gregori, Gawels smedslärling. De båda försvann i samband med Sabbatens attack av Lord Drechners herrgård. Dessutom är häxjägaren samma man som dömde och dödade Pawels mor som häxa. Gawel går fram när folk börjar skingra och ber om att få ett rostigt gammalt metallkors som han gjort, välsignat av häxjägaren. När denne går med på det så låtsas Gawel snubbla och rispar häxjägarens ben med det rostiga korset. Häxjägaren Gavril blir förbannad och fängslar även Gawel.

1592, September
Då några av de unga vampyrerna som skapades i attacken mot Lord Drechner hittat på vart Lady Regina befinner sig, får de också lära att Mauritz von Salzburg och Erich von Graz nu befinner sig i ett närliggande kloster, Beacon of Light Monastary. De ber därmed om att få undervisning i vad deras ny liv innebär och de regler som tydligen finns inom Camarillan.

1592, September 25 – Skördefesten 
Den årliga skördefesten i Rozdroze. Tusentals människor samlas för att fira att skörden är intagen. Folk kommer från alla närliggande städer och byar, till och med folk från grannländerna Ukraina och Vitryssland syns till.

Några av våra unga vampyrer söker sig dit och möter där på Lady Regina av klan Gangrel. Hon förklarar att Rozdroze är hennes domän och att de är välkomna att stanna under festen om de sköter sig.

Men under tiden planera krigsherren Jacek av klan Lasombra att visa sin duglighet för de andra inom Sabbaten och han leder en liten grupp vampyrer till värdshuset i Rozdroze för att därifrån göra en attack mot Lady Regina. En av hans childes förråder dock honom, smedhalvan Gregori hittar på sin forna mäster Gawel och avslöjar Jaceks plan. Gawel skyndar till Regina och berättar detta och de kan beväpna några av hennes ghouls och sig själva, skrämma bort de dödliga med några arrangerade olyckor och möta upp Jacek när denne kommer ut med sina Sabbat-vampyrer och några nyomfamnade stackare som tvångsrekryterats.

Striden blir intensiv men kort, Sabbat-vampyrerna oskadliggörs och fångas in. Under striden har dock Adam Cline av klan Malkavian, även passat på att lönnmörda Gustaf Bninski, son till Adams fiende Konrad Bninski.

Adams stråtrövare Spider Clan har även utnyttjat det faktum att folk är borta på skördefesten i Rozdroz, till att plundra folks hem i Izy Drewno. De hann stjäla en hel del värdesaker innan de blev påkomna och en av rövarna och några av stans vakter omkom i stridigheterna.

1592, 23 Juni – Attacken mot Lord Drechner
Två dödsfall inom samma dygn sker i Drechners herrgård. Lordens jakthundar har under natten kommit lös och en ung stallpojke slits till döds när han försöker fly från dem.

Senare under kvällen mördas även Lady Hedwigas kammarjungfru av Adam för att bevisa nån typ av lojalitet till Lidia.

Strax före midnatt samlas Lord Drechner och hans gäster i stora salen för att diskutera mordet. Men möte avbryts av Sabbaten från Lublin, som attackerar för att driva ut Camarillan ur trakten. Strid uppstår och i tumultet så dödas många och flera omfamnas i hast för att hjälpa till på någon av sidorna eller bara skydd medan de äldre vampyrerna flyr. Lord Drechner dödas i striden och herrgården bränns ner till grunden. De nyomfamnade som överlever får i de flesta fall, själva lära sig vad deras nya existens innebär då deras skapare flytt staden. Några unga plockas upp av Sabbaten.

1592, 21 Juni – Vår krönikas startdatum.
Flera människor i trakten anställs av Lord Drechner i dennes nybyggda herrgård uppe vid Gibbeon Sjön.

1569
Det Polsk-Litauiska Samväldet fick sin slutgiltiga form i och med unionen i Lublin år 1569 då polska och litauiska adelsmän beslutade, i fruktan för inre splittring och yttre hot, om att personalunionen skulle övergå i en realunion. Länderna skulle behålla sina respektive lagar, skatter och arméer men styras av en gemensam, vald kung och en sejm (riksdag). Samväldets huvudområden efter 1569 utgjordes av samväldet storfurstendömet Litauen och kungariket Polen, även kallad Kronan (polska Korona). Den litauiska delen bestod i stort sett av dagens Vitryssland och Litauen medan Kronan omfattade dåtidens polska länder och stora delar av dagens Ukraina. Dessutom omfattades Livland, Kurland, Gdansk och vasallstaten hertigdömet Preussen.